Hur Mycket Bensin Drar En F1 Bil

Nytt för i år är att motorerna är direktinsprutade V6:or med turbo och cylindervolym på 1,6 liter i stället för förra årets V8:or på 2,4 liter utan turbo. Max varvtal ligger på 15 000 r/min och maxeffekten på omkring 600 hästkrafter. KERS-systemet (Kinetic Energy Recovery System) från de senaste åren heter numera ERS (Energy Recovery System) och är kraftfullare. 160 hästkrafter (120 kW) plockas ut ur energin som lagras i ett batteripack (som får väga mellan 20 och 25 kilo), dubbelt så mycket effekt jämfört med förra året (60 kW/80 hk). Kombinerad uteffekt (V6+ERS) ligger med andra ord på 760 hästkrafter, alltså i nivå med förra året. ERS får användas under maximalt 33 sekunder per varv, mot 6,67 sekunder per varv förra året.Två generatorer tar tillvara på energin från avgaserna, MGU-H, samt från bromsarna, MGU-K.

hur mycket bensin drar en f1 bil

Lite kuriosa från förrMellan 1947 och 1953 var det sugmotorer på 4,5 liter eller överladdade på 1,5 liter som gällde. 2,5 liter sug alternativt 0,75 liter (!) med överladdning sa reglerna mellan 1954 och 1960. Cylindervolymen mellan 1961 och 1965 låg på 1,5 liter och överladdning användes inte. Under hela 20 år, mellan 1966 och 1986 var det 3,0-liters sugmotorer som gällde alternativt 1,5 liter med överladdning. 1977 kom första turbomotorn, från Renault, dessförinnan användes kompressor.1987-1988 ökade volymen till 3,5 liter som ett försök att få bort turbomotorerna. Exempelvis körde McLaren fortsatt framgångsrikt med först Porsches sedan Hondas 1,5-liters turbomotorer.1989 förbjöds turbomotorer och endast sugmotorer på 3,5 liter var tillåtna till och med 1994.Mellan 1995 och 2005 var det 3,0 liter som gällde, plockade ur tio cylindrar.2006 byttes V10-motorerna ut mot V8-motorer på 2,4 liter. Det är dessa som från och med i år är borta till förmån för 1,6-liters V6-motorer med turbo.

Detta kan variera då det inte finns några specifika uppgifter på hur mycket en F1 bil kostar. Samtidigt som kostnaderna för bilarna kan variera bland de olika teamen. Det finns dock uppgifter som tyder på att priset för att bygga en F1 bil kan nå upp till 300 miljoner men den exakta summan vet bara tillverkarna om. Det finns dock uppgifter om att ratten i en F1 bil kostar i runda slänga 300 000 dollar.

Sporten Formula 1 eller som det brukar benämnas F1 är en attraktiv motorsport som drar till sig tittare världen över. Attraktiv kanske är i underkant då det är en gigantisk sport och toppen av isberget för många inom motorsport. Exempelvis så mättes det upp att över en halv miljard människor världen över år 2010 tittade på sporten via TV. Då skall tilläggas även alla människor som lyssnade på racen via radio. Populariteten för sporten har funnits i decennier och är fortfarande en av de största sporterna i världen.

F1 kan kombineras till två olika läger som har en avgörande roll för hur bilarna presterar på banan. Det första är föraren och det andra är allt det materiella runtomkring för att få en så slagkraftig bil som möjligt. Regler och bestämmelser finns för alla de inblandade teamen att följa för själva konstruktionen för bilarna. Dessa kan ändras från år till år och då gäller det att vara med på noterna för skapandet av de nya F1 bilarna för den kommande säsongen. Visst, sporten F1 har mycket med förarna att göra och deras prestationer men i det stora hela är det en lagsport. Detta då det finns flertalet aspekter som exempelvis mekanikerna som även de har en stor roll. Det är ett teamwork med mekaniker i kommunikation med förarna för att på så vis skapa de bästa förutsättningarna på banan. Sporten F1 genererar stora summor pengar och detta kan ses i kostnaderna för bilarna.

Inte en så dum fråga. Med över 1 1000 hästkrafter hävdar FXNUMX-motorerna att de är de mest avancerade i världen. På så sätt bidrar hybridsystem och sofistikerade motorer till deras prestanda och ökar effektiviteten. När det gäller inverkan på deras konsumtion?

Sedan dess har F1 utvecklats med moderna begränsningar och ny teknik i åtanke. Neddragningar, hybridsystem, ny teknik har kommit under huven, men i vilken utsträckning? Idag, med mindre motorer (6 cylindrar 1,6 liter, upp från 10 cylindrar 3 liter för 20 år sedan) och mer avancerade, hur mycket har vi kunnat minska förbrukningen av bilar?

Till exempel förbrukar en klassisk bil med en bensinmotor i genomsnitt cirka 6 l / 100 km med en massa på cirka 1,5 ton och en effekt på cirka 100 hästkrafter. Denna siffra är 10 l/100 km för den lite mer exklusiva V6:an.

En sak som Pat Symonds tror mycket på är så kallade syntetiska bränslen, alltså bränslen som i sin karaktär liknar bensin och diesel men som släpper ut små mängder koldioxid. På bränslesidan skulle Formel 1 kunna bidra med mycket och utveckla ett nytt bränsle för världens bilpark.

Enligt Pat Symonds är F1 inte redo för renodlade elbilar och han är inte så säker på att elbilar med batterier är framtidens lösning för F1 och bilsporten. Ett nytt syntestisk bränsle som ger F1-bilarna en mycket liten klimatpåverkan är också ett sätt att följa den nya hållbarhetspolicy som F1-sporten beslutade om i höstas. Hela F1-sporten ska sänka sina koldioxidutläpp markant de kommande åren och bland annat påverkar det hur logistik, resor och hela racingkalendern.

Bilarna har stora fram- och bakvingar för att luften ska trycka ner bilen och därmed ge de breda däcken optimalt fäste på banan. Underredet var platt fram till 1994 då man under pågående säsong införde den så kallade "plankan" för att minska risken för markkontakt, vilket anses vara orsaken till Ayrton Sennas olycka under San Marinos Grand Prix 1994. Stallen strävar dock efter en så låg höjd över banan som möjligt. Under bilen sitter alltså numera en trälist i bilens längdriktning, "plankan", som är avsedd att kontrollera att bilen inte legat för nära banan under tävlingen. Man får alltså inte ha för mycket markkontakt, för om förslitningen av "plankan" är för stor kan föraren bli diskvalificerad efter tävlingen.

Trots mycket stora budgetar och toppförare påstås Formel 1 ofta vara tråkig jämfört med mindre prestigefyllda racingkategorier. Skillnaderna mellan förarnas skicklighet är oftast försumbar jämfört med de olika bilarnas prestanda. Trots detta är omkörningar på banan relativt ovanliga på grund av att luftströmmarna efter ledande bilar förstör aerodynamiken för bakomliggande bilar. Ibland ligger det även mycket smuts, eller vatten vid blöta förhållanden, utanför idealspåret som ledarbilen oftast ligger i. Detta gör omkörningar mycket svåra och riskfyllda och medför ofta att även mycket snabbare bilar blir liggande bakom långsammare. Detta var dock något man försökte ändra på genom att införa så kallad DRS, som öppnar en del av bakvingen och på så sätt ger mindre luftmotstånd vilket resulterar i högre fart. Denna funktion får användas på speciella DRS-sträckor på banan om man ligger inom en sekund till framförvarande bil.

Ett formel 1-däck är konstruerat att hålla en sträcka på högst 200 km och eftersom ett lopp är ca 300 km innebär detta att minst ett däckbyte behövs.Torrdäcken var fram till och med säsongen 2008 tvungna att ha fyra skåror med visst avstånd mellan och visst djup. Slitbanemönstret på de mjukare däcken hade då en vit fåra så att åskådarna kunde se vilka däck som användes. Det fanns inga regler för hur slitna däck man fick använda under ett lopp, men FIA kunde vidta lämpliga åtgärder om de ansåg att något stall fick fördelar genom att använda mycket slitna däck. Michelin konstruerade ett däck som från början var mönstrat, men när det använts blev mer och mer ett slicks, det vill säga helt slätt, men det blev inte godkänt av FIA. Från och med säsongen 2009 är slicks åter tillåtna.

Bränslet skräddarsys åt stallen av flera större oljebolag. Bensinen är blyfri med drygt 100 oktan. Innan säsongen börjar måste varje leverantör lämna över 10 liter av aktuellt bränsle till FIA. Vid varje tävling tar man prov från det bränsle som används och det måste stämma överens exakt med det inlämnade förprovet. Om det inte stämmer, beror det för det mesta på att man inte har tömt tanken ordentligt efter en testkörning, då man får köra med vilken bensin som helst. Upptäcks felet efter kvalificeringen får föraren starta sist, men upptäcks det efter loppet blir föraren diskvalificerad. Om man byter bensintyp under säsongen måste man lämna in ett nytt prov.

En säkerhetsbil skickas ut av tävlingsledningen för att samla ihop fältet när något har hänt eller om det till exempel regnar för mycket. När säkerhetsbilen kommer ut visas en tavla med bokstäverna SC (Safety Car). Så länge säkerhetsbilen finns på banan råder omkörningsförbud. Om det regnar kraftigt i starten kan starten ske bakom säkerhetsbilen, som stannar ute tills tävlingsledningen anser att det är säkert att släppa iväg fältet. När säkerhetsbilen är ute på banan blinkar gula lampor på bilens tak, men de släcks under det sista varvet på banan.

Vad ska vi då tycka om det här? Borde inte F1-bilarna gå på etanol, eller F1 i stort göra något aktivt för miljön innan man drar igång kampanj av det här slaget? Vad gör Honda bättre än andra stall? Vi får väl se hur det utvecklar sig. Synd bara att bilen blev skitful.

Men när vi ser till hur mycket pengar Max Verstappen tjänar från sponsoravtal ligger han i lä gentemot Lewis Hamilton. Forbes rapporterar att Max utöver sin racinglön tjänar 1 miljon USD från sponsorer.

Gång på gång hävdas det att nya bilar går snålare än gamla bilar och att det är billigare att köra bil nuförtiden trots höga bränslepriser för att bilarna är så mycket snålare. Tester som den tyska tidningen Auto Bild Klassik visar att det i många fall är en myt.